Dispositionsmodeller för improvisationLadda ner som pdf ![]() Det finns flera dispositionsmodeller som fungerar bra i oförberedda lägen. Viken du väljer beror på åhörarna, ditt engagemang och kun- skap i frågan och vilken typ av ämne det rör sig om. Här följer ett urval. 1. Den korta presentationens minnesregler ( < 5 minuter) a. Väck välvilja eller åtminstone intresse b. Ha EN ståndpunkt c. Understöd den med ”tre-regeln” eller annan knorr d. Sluta på topp. 2. Säg vad du tänker säga, säg det, säg sedan vad du har sagt. Läget är ( … ). Så; jag har alltså redogjort för ( … ), tack ska ni ha.” 3. Pang på! Tack. Det finns tre anledningar till att ( … ). För det första så ( … ), för det andra så ( … ) och sedan inte minst ( … ). 4. Bygg utifrån de sju frågorna Vad? Vem? När? Var?Hur? Varför? 7) … och med hjälp av vad? 5. Ställa frågor som du sedan besvarar Ja, man kan ju fråga sig om ( … ), min inställning i frågan är ( … ). Hur kan jag då kommit fram till detta? Jo, det började med att ( … ). 6. Att nyttja det klassiska upplägget 1. Inledning 2. Berättelse 3. Tesen, själva budskapet 4. Argumentering för tesen 5. Bemötande av tänkta invändningar 6. Sammanfattning och avslutning Om man inte känner sig hemma i någon av modellerna ovan så kan man åtminstone strukturera enligt något av följande sätt: Logisk följd - lämpar sig bäst för analyserande innehåll där åtgärd presenteras före resultat, bakgrund före åtgärd, beskrivningen av ett beslut före dess effekter. Kontrasterande följd - bra när man vill göra tydliga jämförelser och beskriva med bilder t ex stad och land, ung och gammal, då och nu t ex en tioårsöversikt Rumsföljd används vid beskrivning av miljöer, platser, föremål och produktionsprocesser, dvs du beskriver något utifrån och in eller tvärtom, från vänster till höger eller från ett väderstreck till ett annat. Tidsföljd används ofta för att återge rapporter, intervjuer, protokoll och historiska framställningar eller händelser. Tillbaka till Improvisationens grunder ![]() |
![]() |




